Regler och brandsäkerhet för batterilagring i flerbostadshus

Vad behöver styrelsen veta om brandrisk med batterilager?

Att installera storskalig batteriteknik i en bostadsfastighet innebär stora ekonomiska och miljömässiga fördelar, men det introducerar också en ny typ av riskbild i fastigheten. Den primära risken som förknippas med litiumjonbatterier kallas termisk rusning (thermal runaway). Detta är en kedjereaktion som kan uppstå vid en invändig kortslutning, överladdning, mekanisk skada eller vid en extern brand som värmer upp battericellerna.

Vid en termisk rusning stiger temperaturen i battericellen extremt snabbt på bråkdelen av en sekund. Detta leder till att elektrolyten bryts ned och utvecklar brännbara samt giftiga gaser. Gasutvecklingen skapar ett övertryck i cellen som slutligen spricker, vilket kan ge upphov till en mycket kraftig rökutveckling eller en så kallad jetflamma.

En av de mest kritiska aspekterna vid en batteribrand är att litiumbatterier producerar sitt eget syre under den kemiska nedbrytningsprocessen. Det innebär att en påbörjad termisk rusning inte kan kvävas på traditionellt sätt, utan kräver kontinuerlig och långvarig kylning med stora mängder vatten. Därtill kan de gaser som bildas innehålla bland annat vätefluorid, vilket är en mycket frätande och hälsoskadlig gas.

För att hantera frågor kring brandrisk batterilager BRF krävs därför att styrelsen redan i förstudiefasen väljer rätt batterikemi och ställer strikta krav på leverantörens säkerhetssystem.

Skillnader mellan litiumkemi och valet av LFP

För stationära energilager i flerbostadshus har litiumjärnfosfat (LFP) blivit den dominerande och rekommenderade batterikemin. Jämfört med äldre litiumjontekniker som NMC (nickel-mangan-kobolt) har LFP en avsevärt högre termisk stabilitet.

LFP-celler kräver en betydligt högre temperatur för att drabbas av termisk rusning, och om en skada ändå skulle uppstå sker förloppet långsammare och med lägre värmeutveckling. Det gör LFP till det absolut tryggaste valet för installationer i anslutning till bostäder.

Placering batterilagring flerbostadshus och säkerhetsavstånd

Var batterisystemet placeras är den enskilt viktigaste faktorn för att minska risken för spridning om en tillbudssituation skulle uppstå. När det gäller placering batterilagring flerbostadshus finns det två huvudsakliga tillvägagångssätt: placering i ett dedikerat utrymme inomhus eller placering i ett klimatskyddat skåp eller container utomhus.

Om batterilagret installeras inomhus ställs höga krav på utrymments brandtekniska utformning. Utrymmet får inte användas som förråd, cykelrum eller passerstråk, utan ska utgöra en egen, avskild brandcell.

Följande minimikrav gäller vanligtvis vid inomhusplacering:

• Brandcellsskiljande väggar, golv och tak i lägst klass EI 60, och i många fall EI 90 om utrymmet gränsar direkt till bostäder eller viktiga utrymningsvägar.

• Brandklassade dörrar (lägst EI 60-C) utrustade med dörrstängare och lås så att obehöriga inte kan komma åt anläggningen.

• Direktgasventilation eller dedikerad mekanisk ventilation som mynnar ut i det fria utan risk för återluftning till fastighetens ordinarie ventilationssystem.

• Placering ovanför marknivå alternativt i källare med säkrat dräneringsskydd mot översvämning.

Ett allt mer populärt alternativ för flerbostadshus är att placera batterisystemet utomhus på fastighetens mark. Genom att flytta ut anläggningen från huvudbyggnaden minskas risken för att boende eller bostäder påverkas vid en brand.

Utomhusplaceringen kräver dock att man tar hänsyn till säkra avstånd till husfasader, fönster, luftintag och tomtgränser, samt att anläggningen skyddas mot påkörning och skadegörelse.

Regelverk, myndighetskrav och riktlinjer för energilagring

Att uppföra ett batterilager i ett flerbostadshus omfattas av flera överlappande lagstiftningar, myndighetsföreskrifter och branschstandarder. Styrelsen har det yttersta ansvaret för att fastighetens anläggningar är säkra och uppfyller alla gällande krav.

Projekteringen måste förhållas till följande regelverk:

• Elsäkerhetsverket: Reglerar starkströmsanläggningar och kräver att elinstallationen utförs av ett registrerat elinstallationsföretag enligt gällande starkströmsföreskrifter och svensk standard.

• Boverkets byggregler (BBR): Ställer krav på byggnadens brandskydd, bärförmåga vid brand, sektionering av brandceller och tillgång till utrymningsvägar.

• Lagen om skydd mot olyckor (LSO): Ålägger fastighetsägaren att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA) och vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och hindra skador.

• Räddningstjänstens lokala riktlinjer: Många räddningstjänster kräver samråd eller anmälan innan större batterilager tas i drift för att kunna utarbeta insatsplaner.

LBK batteri och försäkringsbranschens säkerhetsnormer

Förutom lagstadgade krav från myndigheter ställer försäkringsbolagen egna villkor för att fastighetsförsäkringen ska gälla utan förhöjda självrisker. Här spelar riktlinjer från Brandskyddsföreningen och säkerhetsföreskrifter för LBK batteri och stationära energilager en viktig roll.

LBK-rekommendationerna har utvecklats för att ge tydliga riktlinjer kring säkerhetsavstånd, automatisk övervakning och krav på nödstopp. Försäkringsbolagen kräver i regel att batterisystemet övervakas av en avancerad batteristyrenhet (Battery Management System, BMS) som automatiskt bryter strömmen vid avvikande spänning, ström eller temperatur.

Att följa de etablerade branschnormerna säkrar inte bara att anläggningen är tekniskt godkänd, utan ger också styrelsen en trygghet vid framtida besiktningar och försäkringsprövningar.

Ansvarsfördelning och praktiska säkerhetsåtgärder för styrelsen

När en bostadsrättsförening beslutar att investera i ett batterilager är det viktigt att arbeta med en helhetsmodell för säkerheten som sträcker sig från projektering till löpande drift. Styrelsen bör se till att upphandla anläggningen som en nyckelfärdig entreprenad där installatören tar totalansvar för att gällande normer uppfylls.

För att säkerställa en trygg drift bör följande åtgärder vidtas:

• Samråd med Räddningstjänsten: Bjud in den lokala räddningstjänsten på samråd tidigt i projekteringsfasen. Det underlättar deras insatsplanering och säkerställer att de vet var nödstopp och brytare finns placerade.

• Tydlig skyltning: Märk upp batterirummet och fastighetens elcentral med varselskyltar som informerar om att det finns ett stationärt energilager i byggnaden.

• Uppdaterat SBA: Införliva batterianläggningen i föreningens systematiska brandskyddsarbete med rutinmässiga kontroller av ventilation, dörrstängning och larm.

• Automatisk larmöverföring: Installera optiska rökvarnare eller aspirerande detektorsystem i batterirummet som larmar fastighetsägaren eller larmcentral omedelbart vid rökutveckling.

Genom att kombinera rätt teknik med rätt certifierade entreprenörer kan föreningen dra nytta av alla de ekonomiska fördelarna med energilagring. Hos oss hittar ni granskade och erfarna leverantörer som hjälper er att installera ett säkert batterilager i BRF helt enligt rådande säkerhetskrav och branschstandarder.