Minska jordbrukets påverkan från elmarknadens prissvängningar

Jordbrukets energiprofil och utmaningen med skiftande elpriser

Moderna lantbruk är högteknologiska och elintensiva verksamheter där elförbrukningen sker kontinuerligt under årets alla dagar. Beroende på inriktning skiljer sig energibehovet åt, men gemensamt för de flesta gårdar är att produktionen inte går att pausa eller skjuta upp när elpriset spikar på elbörsen.

Mjölkproduktion kräver el till mjölkning, kylanläggningar och varmvatten för diskning, vid konventionell mjölkning i tidspressade scheman morgon och kväll och med mjölkningsrobot fördelat över dygnet. Inom djurhållning för svin och fjäderfä körs ventilation, utfodringsanläggningar och uppvärmning dygnet runt för att upprätthålla god djurhälsa. Under skördeperioden uppstår dessutom extrema förbrukningstoppar när spannmålstorkar körs under intensiva veckor.

Hos de elnätsbolag som har infört effekttariffer baseras en stor del av elnätsavgiften på månadens högsta effektuttag mätt i kilowatt (kW), ofta som ett medelvärde av månadens högsta effekttoppar. När stora maskiner, torkar och kylanläggningar startar samtidigt skapas spetsiga effekttoppar. Dessa tillfälliga toppar leder till kraftigt förhöjda elnätskostnader, vilket gör lantbruksföretag extra känsliga för elmarknadens svängningar.

Energilagring på gård – Så styrs effekten och elkostnaden

För att bryta beroendet av volatila elpriser och höga nätavgifter har stationär energilagring blivit en allt viktigare komponent i moderna lantbruksfastigheter. Att satsa på energilagring på gård innebär att installera ett anpassat batterisystem som aktivt styr och balanserar fastighetens samlade energiflöden.

Med hjälp av ett intelligent energistyrningssystem (EMS) övervakas gårdens samlade effektbehov vid elcentralen i realtid. När belastningen i verksamheten närmar sig den förinställda effektgränsen kliver batterisystemet automatiskt in och laddar ur lagrad el direkt till fastighetsnätet. Processen sker automatiskt och utan att driften på gården påverkas.

Denna kapning av effekttoppar – så kallad peak shaving – innebär att den uppmätta effekten gentemot elnätsbolagets mätare förblir jämn och låg. Därtill kan energilagret ställas in för elprisarbitrage. Det innebär att batteriet laddas automatiskt från elnätet under de timmar på dygnet då elpriset är som lägst, oftast under nattetid, för att sedan ladda ur och driva gårdens processer under dyra höglasttimmar.

Egenproducerad solel och nytta med batteri för jordbruk

Många lantbrukare har stora takytor på ekonomibyggnader och stall som lämpar sig utmärkt för solcellsanläggningar. Solenergi ger en mycket låg produktionskostnad per kilowattimme, men solens belysningstider matchar inte alltid gårdens högsta förbrukningsmönster.

Solpaneler producerar som mest el mitt på dagen när solstrålningen är starkast. På en mjölkgård med konventionell mjölkning uppstår dock förbrukningstopparna i regel tidigt på morgonen och sent på eftermiddagen i samband med mjölkning och disk. Utan ett energilager tvingas lantbrukaren mata ut sitt överskott av solel på nätet till ett ofta lågt spotpris, för att sedan köpa tillbaka el från nätet när behovet stiger.

Genom att kombinera solceller med ett batteri för jordbruk ökas egenanvändningsgraden av den egna solenergin avsevärt. Överskottsel som genereras mitt på dagen sparas i batteriet och förbrukas direkt på gården när kvällsmjölkningen startar eller när kylaggregaten arbetar som hårdast. Detta maximerar nyttan av solcellsinvesteringen och ersätter köpt el med egenproducerad el. Hos oss hittar ni certifierade och kvalitetssäkrade entreprenörer som hjälper er att utvärdera och installera anpassade batterilager för lantbruk utifrån er gårds specifika behov.

Stödtjänster och reservkraft för ökad trygghet i lantbruket

Investeringen i ett batterisystem ger inte enbart kostnadsbesparingar genom lägre effekttariffer och högre egenanvändning av solel. Det öppnar också upp möjligheten till helt nya intäktsströmmar genom deltagande på Svenska kraftnäts marknad för stödtjänster och frekvensreglering.

Genom att ansluta batterilagret till en aggregator, det vill säga en leverantör av stödtjänster som har avtal med Svenska kraftnät, och låta anläggningen förkvalificeras kan lantbruksföretaget ställa sin tillgängliga batterikapacitet till förfogande för att stabilisera det nationella elnätet på 50 Hz. För den kapacitet som säljs betalas en kapacitetsersättning, även om batteriet inte aktiveras. Den sålda kapaciteten måste dock hållas tillgänglig under hela perioden den är såld, så effektkapning på gården kan bara göras med den del av batteriet som inte är bunden eller under andra timmar. Denna kombination av sänkta kostnader och nya intäkter – så kallad värdestapling – kan förkorta återbetalningstiden, men ersättningsnivåerna för stödtjänster har sjunkit sedan 2022 och varierar, så de bör ses som ett osäkert tillskott.

En annan avgörande fördel för lantbruket är möjligheten till reservkraft och ödrift. Vid ett stormrelaterat eller tekniskt elavbrott på landsbygden kan ett batterisystem med automatisk omkoppling hålla kritiska funktioner som djurventilation, mjölkningsrobotar och kylning igång. Det ger en ovärderlig trygghet för både djurvälfärd och råvaruvärden.

Tekniska förutsättningar och säkerhetskrav i lantbruksmiljö

Lantbruksmiljöer ställer särskilt höga krav på den tekniska utrustningens tålighet, placering och säkerhetsutformning. Damm från foder och strö, luftfuktighet, ammoniakgaser samt höga temperaturvariationer gör att batterilager inte kan placeras hur som helst i ekonomibyggnader.

Vid projekteringen av ett energilager på lantbruk tas hänsyn till följande faktorer:

• Val av batterikemi, där litiumjärnfosfat (LFP) rekommenderas på grund av sin höga termiska stabilitet, långa cykellivslängd och lägre risk för termisk rusning än koboltbaserade litiumjonbatterier som NMC, även om risken inte är obefintlig.

• Kapslingsklass och skydd mot damm och fukt, där utrustningen bör ha hög IP-klassning om den placeras i utrymmen i anslutning till driftbyggnader.

• Placering i brandtekniskt avskilt utrymme eller i en klimatskyddad, fristående container utomhus med säkrat avstånd till djurstall och foderlager.

• Dimensionering av batteriets effekt (kW) i förhållande till lagringskapacitet (kWh) baserat på gårdens högsta effektspikar och elabonnemangets storlek.

Genom noggrann projektering och installation av behöriga elinstallatörer skapas en anläggning som levererar säker och pålitlig drift under många år.

Vanliga frågor om energilager för jordbruk

Hur hjälper ett energilager till att sänka gårdens elnätsavgifter?

Batterilagret övervakar kontinuerligt gårdens elförbrukning och laddar automatiskt ur sin lagrade el när belastningen spikar. Genom att kapa månadens högsta effekttoppar (peak shaving) förblir det uppmätta effektuttaget gentemot elnätsbolaget jämnt, vilket sänker de effektbaserade elnätsavgifterna avsevärt.

Kan ett batterilager fungera som reservkraft vid elavbrott på gården?

Ja, om batterisystemet utrustas med funktioner för ödrift och automatisk omkoppling kan det fungera som reservkraft vid elavbrott. Det gör att du kan driva kritiska funktioner som djurventilation, mjölkningsutrustning, utfodring och kylning vidare om det externa elnätet drabbas av avbrott.

Vad är återbetalningstiden för ett energilager på en lantbruksfastighet?

Återbetalningstiden beror på gårdens effektbehov, elnätstaxa samt batteriets pris och storlek, och varierar därför kraftigt mellan gårdar. Ersättningen på stödtjänstmarknaden har sjunkit sedan 2022 och varierar över tid, så räkna i första hand på besparingarna från lägre effekttoppar och ökad egenanvändning av solel och se stödtjänster som ett osäkert tillskott. Be gärna installatören om en kalkyl baserad på gårdens egna förbrukningsdata.